Anskaffningvärde

Vad är anskaffningsvärde?

Anskaffningsvärde är det ursprungliga pris som du har betalat för att förvärva en tillgång. Utöver inköpspriset ingår även kringkostnader som kom till när du anskaffade dig tillgången, exempelvis transportkostnader, frakt, serviceavgifter eller courtage.

Om du har tillgångar som du gör avskrivningar på används anskaffningsvärdet som grund för avskrivningen. Om du väljer att sälja av en tillgång är det anskaffningsvärdet som ligger till grund för om du har gjort vinst eller förlust, och därmed påverkar beskattningen av försäljningen.

Så fungerar avskrivningar. 

Skillnad mellan anskaffningsvärde och verkligt värde

När man talar om anskaffningsvärde är det vanligt att det ställs emot det verkliga värdet. Verkligt värde är det faktiska värde som en tillgång är värd enligt marknadens principer. Med andra ord den summa som du skulle kunna sälja en tillgång för.

Den stora skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde är att du inkluderar de kringkostnader som tillkom vid förvärvet. Ifall det inte tillkommer några kostnader i samband med ett köp är anskaffningsvärdet och det verkliga värdet det samma.

Beräkna anskaffningsvärdet

Det är inte särskilt komplicerat att beräkna anskaffningsvärdet. Du tar helt enkelt den summan som du köpte tillgången för, alltså det verkliga värdet, och adderar sedan eventuella kostnader som uppstår för att göra tillgången redo att användas.

Om du köper en fastighet tillkommer det i regel en kostnad för mäklararvode, och om du köper en ny värmeberedare behöver du förmodligen betala för installationskostnader. Dessa typer av kostnader läggs på det verkliga värdet för att få fram det totala beloppet för förvärvet.

Varför behöver man veta anskaffningsvärdet?

Anskaffningsvärde används ofta inom företagsekonomi, skatt och redovisning. Det ligger till grund för att beräkna avskrivningar, kapitalvinster eller -förluster. Beroende på vilken typ av verksamhet ditt företag ägnar sig åt kan du stöta på anskaffningsvärde i varierande mån.

Anskaffningsvärde och anläggningstillgångar

När det gäller anläggningstillgångar, såsom byggnader, maskiner och utrustning, används anskaffningsvärdet som grund för att beräkna avskrivningar över tillgångens livslängd. Det hjälper till att sprida kostnaden för tillgången över flera år, vilket gör det möjligt för företag att bättre matcha kostnaderna mot intäkterna de genererar.

Läs mer om hur du skriver av inventarier.

Anskaffningsvärde och värdepapper

Om du någon gång har handlat med värdepapper, exempelvis aktier eller obligationer, används anskaffningsvärdet för att bestämma kapitalvinsten eller förlusten när du säljer värdepappret.

Kapitalvinsten eller förlusten är skillnaden mellan försäljningspriset och anskaffningsvärdet.

Vad händer om jag inte vet anskaffningsvärdet?

När du säljer tillgångar är du skyldig att redovisa vinsten eller förlusten. Eftersom kapitalvinsten eller -förlusten baseras på anskaffningsvärdet är det viktigt att du känner till anskaffningsvärdet, men vad händer om du exempelvis ska sälja aktier och inte vet anskaffningsvärdet?

Då kan du använda dig av schablonmetoden, vilket innebär att du räknar på att 20 procent av försäljningspriset är ditt omkostnadsbelopp. Resterande del räknas då som vinst.