Omkostnadsbelopp

Vad är omkostnadsbelopp?

Omkostnadsbelopp är ett begrepp som används inom redovisning och beskattning. Det innebär den totala kostnaden för att förvärva en tillgång, till exempel en fastighet, en aktie eller en maskin. Detta inkluderar både inköpspriset och eventuella kostnader för exempelvis leverans, installation och juridiska avgifter.

Om du har sålt av tillgångar och gått med vinst är det viktigt att känna till omkostnadsbeloppet för att veta hur mycket skatt du ska betala på vinsten.

Vad är det för skillnad mellan anskaffningsvärde och omkostnadsbelopp?

Anskaffningsvärde och omkostnadsbelopp är två begrepp som är lätta att förväxla. Medan omkostnadsbeloppet tar in alla kostnader som inträffade i samband med ett förvärv, tar anskaffningsvärdet endast hänsyn till kostnaden för att köpa till exempel en aktie.

Om du exempelvis betalade courtage i samband med aktieköpet är det inget som påverkar anskaffningsvärdet, men det påverkar omkostnadsbeloppet.

Omkostnadsbelopp för aktier

Omkostnadsbeloppet för aktier inkluderar inte bara köpeskillingen utan även eventuella courtageavgifter, likviditetsrabatter och andra kostnader som är direkt relaterade till köpet av aktierna. Om du har sålt aktierna så kan du använda omkostnadsbeloppet för att beräkna din vinst eller förlust på försäljningen.

Omkostnadsbelopp i K4-blanketten

När du deklarerar är K4 den blankett som används för att redovisa försäljning av aktier, optioner eller andra värdepapper. Om du har sålt några aktier behöver du bland annat redovisa omkostnadsbeloppet för att Skatteverket ska veta hur mycket skatt du ska betala på vinsten.

Hur räknar man ut omkostnadsbelopp?

För att räkna ut omkostnadsbeloppet för en tillgång behöver du ta hänsyn till både inköpspriset och alla andra kostnader som är direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Det finns två olika sätt att räkna ut omkostnadsbeloppet: schablonmetoden och genomsnittsmetoden.

Schablonmetoden för aktier

Schablonmetoden är den lättaste metoden för att räkna ut omkostnadsbeloppet. Den innebär kortfattat att du multiplicerar antalet aktier med ett schablonvärde, för aktier ligger schablonvärdet på 20 procent.

Exempel: Benny har sålt 300 aktier för 150 kronor styck, totalt sålde han aktier till ett värde av 45 000 kronor.

20 procent av 45 000 kronor blir 9 000 kronor, detta är Bennys anskaffningsvärde.

Resterade 80 procent av 45 000 kronor är 36 000 kronor, detta är Bennys vinst.

Benny betalar 30 procent skatt på vinsten, i hans fall blir det 10 800 kronor som ska tas upp i hans deklaration som kapitalvinst.

Genomsnittsmetoden

Genomsnittsmetoden är något mer komplicerad än schablonmetoden och kräver att du har tillgång på avräkningsnotor från alla dina köp och försäljningar av aktierna. Om du har flera aktieslag behöver du räkna ut omkostnadsbeloppet för varje enskilt slag.

Du behöver också veta om det har hänt någonting under tiden som du har haft aktierna, exempelvis en split eller nyemission.

Exempel: Benny köper 100 aktier till ett sammanlagt värde av 6 000 kr, han betalar 20 kr i courtage. Ett år senare fyller Benny på sitt innehav och köper ytterligare 80 aktier i samma bolag, till ett värde av 5 200 kr, och betalar 20 kr i courtage. Sammanlagt äger nu Benny 180 aktier till ett värde av 11 200 kr, han har för både köpen betalat sammanlagt 40 kr i courtage.

Ett par månader senare bestämmer sig Benny för att sälja av 30 aktier. För att räkna ut omkostnadsbeloppet tar han genomsnittspriset per aktie och multiplicerar med antalet aktier han säljer.

Genomsnittsvärdet per aktie blir 11 240 / 180 = 62,44 kr. Totalt omkostnadsbelopp för försäljningen blir 1 873,33 kr (62,44 x 30).

För att räkna ut kapitalvinsten tar Benny försäljningspriset minus omkostnadsbeloppet. Under tiden som Benny har ägt aktierna har aktiekursen ökat med i snitt 8 %, försäljningspriset blir då 12 096 kr (11 200 x 1,08).

När Benny säljer aktierna drar han bort omkostnadsbeloppet från försäljningspriset och får då fram sin kapitalvinst. I Bennys fall blir kapitalvinsten 10 222,67 kr (12 096 – 1 873,33). Denna vinst tas upp för beskattning som inkomst av kapital och beskattas med 30 %.

Hade Benny istället använt sig av schablonmetoden hade omkostnadsbeloppet för försäljningen blivit 2 419,2 kr (12 096 x 20%) och kapitalvinsten således 9 676,8 kr (12 096 – 2 419,2).

I det här exemplet kan vi se att Bennys kapitalvinst blev 546 kr större tack vare att han använde sig av genomsnittsmetoden. För att slippa göra den här typen av uträkningar har erbjuder Skatteverket bra beräkningshjälp.

Hur vet man vilken metod man ska använda?

Om du har tillgång på avräkningsnotor kan du välja både genomsnittsmetoden och schablonmetoden, om du inte har tillgång på avräkningsnotor kan du bara välja schablonmetoden. Generellt kan man säga att schablonmetoden är lättare att använda, men i många fall är genomsnittsmetoden mer lukrativ.