Omkostnadsbelopp

Vad är omkostnadsbelopp?

Omkostnadsbelopp är ett begrepp som används inom redovisning och beskattning. Det innebär den totala kostnaden för att förvärva en tillgång, till exempel en fastighet, en aktie eller en maskin. Detta inkluderar både inköpspriset och eventuella kostnader för exempelvis leverans, installation och juridiska avgifter.

Om du har sålt av tillgångar och gått med vinst är det viktigt att känna till omkostnadsbeloppet för att veta hur mycket skatt du ska betala på vinsten.

Vad är det för skillnad mellan anskaffningsvärde och omkostnadsbelopp?

Anskaffningsvärde och omkostnadsbelopp är två begrepp som är lätta att förväxla. Medan omkostnadsbeloppet tar in alla kostnader som inträffade i samband med ett förvärv, tar anskaffningsvärdet endast hänsyn till kostnaden för att köpa till exempel en aktie.

Om du exempelvis betalade courtage i samband med aktieköpet är det inget som påverkar anskaffningsvärdet, men det påverkar omkostnadsbeloppet.

Omkostnadsbelopp för aktier

Omkostnadsbeloppet för aktier inkluderar inte bara köpeskillingen utan även eventuella courtageavgifter, likviditetsrabatter och andra kostnader som är direkt relaterade till köpet av aktierna. Om du har sålt aktierna så kan du använda omkostnadsbeloppet för att beräkna din vinst eller förlust på försäljningen.

Omkostnadsbelopp i K4-blanketten

När du deklarerar är K4 den blankett som används för att redovisa försäljning av aktier, optioner eller andra värdepapper. Om du har sålt några aktier behöver du bland annat redovisa omkostnadsbeloppet för att Skatteverket ska veta hur mycket skatt du ska betala på vinsten.

Hur räknar man ut omkostnadsbelopp?

För att räkna ut omkostnadsbeloppet för en tillgång behöver du ta hänsyn till både inköpspriset och alla andra kostnader som är direkt relaterade till förvärvet av tillgången. Det finns två olika sätt att räkna ut omkostnadsbeloppet:

Schablonmetoden för aktier

Schablonmetoden är den lättaste metoden för att räkna ut omkostnadsbeloppet. Den innebär kortfattat att du multiplicerar antalet aktier med ett schablonvärde, för aktier ligger schablonvärdet på 20 procent.

Exempel: Benny har sålt 300 aktier för 150kr styck. När aktierna såldes betalade Benny 200kr i courtage, försäljningspriset blev således 45 200.

Enligt schablonmetoden blir omkostnadsbeloppet: 45 200x20%=36 160kr

Genomsnittsmetoden

Genomsnittsmetoden är något mer komplicerad än schablonmetoden och kräver att du har tillgång på avräkningsnotor från alla dina köp och försäljningar av aktierna. Om du har flera aktieslag behöver du räkna ut omkostnadsbeloppet för varje enskilt slag.

Du behöver också veta om det har hänt någonting under tiden som du har haft aktierna, exempelvis en split eller nyemission.

Det enklaste sättet att räkna ut sitt omkostnadsbelopp med genomsnittsmetoden är att ta hjälp av Skatteverkets uträknare.

Hur vet man vilken metod man ska använda?

Om du har tillgång på avräkningsnotor kan du välja både genomsnittsmetoden och schablonmetoden, om du inte har tillgång på avräkningsnotor kan du bara välja schablonmetoden. Generellt kan man säga att schablonmetoden är lättare att använda om man inte är van, men i många fall är genomsnittsmetoden mer lukrativ.