Sociala avgifter kallas den del av arbetsgivaravgifterna som går till att finansiera socialförsäkringen.
I Sverige har vi ett omfattande socialt skyddsnät, vilket betyder att en person som är sjuk kan få fri sjukvård och samtidigt få sjukpenning från sin arbetsgivare. För att detta ska kunna vara ekonomiskt hållbart bidrar alla arbetsgivare med sociala avgifter i samband med varje löneutbetalning till sina anställda.
En vanlig anställd reflekterar kanske inte hur mycket han eller hon kostar för företaget. Utöver skatten som dras av från lönespecifikationen betalas även andra avgifter, däribland arbetsgivaravgifter. Den totala arbetsgivaravgiften ligger på 31,42% av den anställdes bruttolön.
För en anställd som har en månadslön på 30 000kr kan en arbetsgivare förvänta sig att lönekostnaden uppgår till drygt 40 000 kronor varje månad.
Det finns några allmänna principer att känna till när det kommer till sociala avgifter:
I många fall kan man få intrycket att sociala avgifter och arbetsgivaravgifter används för samma sak. Även om innebörden är snarlik så finns det skillnad mellan begreppen.
Sociala avgifter avser den kostnad som betalas in för att finansiera socialförsäkringen. Arbetsgivaravgifter syftar på samma kostnad, men endast när en arbetsgivare betalar in de sociala avgifterna för sina anställda. En enskild näringsidkare är själv ansvarig för att betala in sina egna sociala avgifter, då kallas det för egenavgifter. Sociala avgifter är alltså ett samlingsbegrepp för både arbetsgivaravgifter och egenavgifter.
De sociala avgifterna är inte en enda stor skatt, utan är uppbyggd av flera mindre skatter och avgifter. Nedan är en lista över vad de sociala avgifterna består av samt hur stor procentsats av varje del uppgår till:
Sjukförsäkringsavgift | 3,55 % |
Föräldraförsäkringsavgift | 2,60 % |
Ålderspensionsavgift | 10,21 % |
Efterlevandepensionsavgift | 0,60 % |
Arbetsmarknadsavgift | 2,64 % |
Arbetsskadeavgift | 0,20 % |
Allmän löneavgift | 11,62 % |
Totalt | 31,42% |
Siffrorna ovan avser full arbetsgivaravgift, det vill säga den vanligaste typen. Procentsatserna ser annorlunda ut för olika åldersgrupper, exempelvis pensionärer.
Den fulla arbetsgivaravgiften betalas till den stora majoriteten av anställda, men för anställda som har fyllt 66 år vid årets ingång behöver arbetsgivaren endast betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent.
Detsamma gäller för anställda som är mellan 15-18 år och har en månadsinkomst som inte är högre än 25 000 kronor. För personer som är mellan 15-18 år och har en månadsinkomst som överstiger 25 000 kronor betalas full arbetsgivaravgift för hela beloppet och inte bara den överskjutande delen.
De sociala avgifter som redovisas ovan kallas för lagstadgade arbetsgivaravgifter och är något som alla företag måste betala. För företag som har kollektivavtal finns det något som heter avtalade sociala avgifter, det innebär kortfattat att det finns ytterligare arbetsgivaravgifter beroende på hur kollektivavtalet ser ut.
För näringsverksamheter som inte är aktiva, alltså passiva näringsverksamheter, ska inte egenavgifter betalas. Istället ska särskild löneskatt betalas för passiva inkomster.
En enskild firma är inte en egen juridisk person, vilket innebär att du inte är anställd i din firma. Eftersom de sociala avgifterna vanligtvis betalas av arbetsgivaren och du du inte har en arbetsgivare i en enskild näringsverksamhet så får du betala in dina sociala avgifter i form av egenavgifter.
Du som har en hobbyverksamhet som genererar ett ekonomiskt överskott ska betala egenavgifter på överskottet om det överstiger 1000 kronor under ett inkomstår. Läs mer om vad som gäller för en hobbyverksamhet!
Bokios smarta lönehantering sköter de krångliga beräkningarna och ser till att rätt mängd sociala avgifter och skatt dras. Skriv bara in bruttolönen och välj skattetabell så fixar Bokio resten åt dig!
Läs mer i vår ordlistaKom igång extra förmånligt med ditt företag i Bokio, få upp till sex månader på köpet när du tecknar en plan!
Läs mer om erbjudandet