Definition:
Inkomstbasbelopp är ett belopp som används för att räkna ut ersättningar inom försäkringssystemet.
Inkomstbasbeloppet är ett årligt fastställt belopp som används inom det svenska pensionssystemet och andra beräkningar inom socialförsäkringen. För att beräkningarna inom exempelvis pensionen ska vara rättvisa och hänga med den ekonomiska utvecklingen, framförallt utveckling av inkomster, används inkomstbasbeloppet. Annars riskerar pensionen att släpa efter, vilket kan få stora ekonomiska konsekvenser för många individer.
Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet för inkomståret 2026 till 83 400 kronor. Det är Pensionsmyndighetens ansvar att räkna ut det nya inkomstbasbeloppet och redovisa detta till regeringen senast den 31 oktober året innan det nya beloppet kommer att gälla.
2026 års inkomstbasbelopp är en ökning med 2 800 kronor från inkomstbasbeloppet 2025 som var 80 600 kronor.
Inkomstbasbeloppet ligger till grund för olika belopp och gränser inom bland annat pensionssystemet och för gränsbelopp för utdelning i fåmansbolag.
Om du tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp, för inkomståret 2026 motsvarar det 625 500 kr, så maximerar du löneunderlaget för din allmänna pension. Även om en person skulle tjäna dubbelt så mycket kommer ni båda få lika stor allmän pension baserat på er inkomst. Den pensionsgrundande inkomsten förkortas ofta som PGI.
I mindre aktiebolag (fåmansbolag) finns det möjlighet att ta ut en del av företagets vinst i form av utdelning. En del av utdelningutrymmet består av grundbeloppet, som motsvarar 4 inkomstbasbelopp. För utdelning under 2026 grundas utdelningsutrymmet på inkomstbasbeloppet under intjänandeåret, alltså 2025, vilket blir 322 400 kr.
Det är lätt att förväxla termer som inkluderar basbelopp, men det är viktigt att känna till skillnaderna. Inkomstbasbeloppet är alltså ett belopp som utgår från inkomstutvecklingen och som används för att beräkna gränser inom pensionssystemet.
Prisbasbeloppet har samma funktion som inkomstbasbeloppet, men används för att beräkna andra gränser och belopp, bland annat grundavdraget, sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och traktamente.
Innan 1999 kallades prisbasbeloppet endast för basbeloppet, då fanns heller inte inkomstbasbeloppet, vilket minskade risken att blanda ihop termerna. Idag används ibland basbelopp som ett samlingsnamn för inkomstbasbeloppet och prisbasbeloppet, eller så åsyftas prisbasbeloppet. Det finns alltså inget eget belopp som heter basbeloppet.
Det är Pensionsmyndigheten som är ansvariga för att beräkna inkomstbasbeloppet. Deras beräkning utgår från ett bastal som är 43 313 kr (detta var inkomstbasbeloppet 2005). Den andra delen i ekvationen baseras på kvoten för inkomstindexet från 2005 till det år inkomstbasbeloppet ska räknas ut för. Den här kvoten räknas fram genom att dividera 2005 års inkomstindex med kommande års inkomstindex. Denna kvot multipliceras sedan med bastalet, och fram får vi ett nytt inkomstbasbelopp.
För att räkna ut inkomstbasbeloppet behöver vi känna till följande siffror:
Bastal: 43 313 kr
Inkomstindex 2005: 118,41
Inkomstindex 2026: 228,08
Inkomstbasbeloppet 2026 räknas då ut enligt följande:
43 313 x (228,08 / 118,41) = 83 429
Inkomstbasbeloppet avrundas alltid till närmaste hundratal, vilket betyder att inkomstbasbeloppet för 2026 blir 83 400 kr.
I tabellen nedan kan du se en historisk översikt över inkomstbasbeloppet de senaste åren.
| År | Inkomstbasbelopp |
| 2025 | 80 600 kr |
| 2024 | 76 200 kr |
| 2023 | 74 300 kr |
| 2022 | 71 000 kr |
| 2021 | 68 200 kr |
| 2020 | 66 800 kr |
| 2019 | 64 400 kr |
| 2018 | 62 500 kr |
| 2017 | 61 500 kr |
| 2016 | 53 300 kr |
L�s mer i v�r ordlista
Testa alla funktioner kostnadsfritt i två veckor och upplev ovanligt enkel bokföring.
Kom igång idag