Räkenskapsår

Vilket räkenskapsår ska jag välja?

Räkenskapsår är den period som omfattas av årbokslutet eller årsredovisningen. Vilket räkenskapsår ditt aktiebolag har ska bestämmas redan i bolagsordningen när du registrerar ditt företag. Det allra vanligaste är att räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret, från första januari till sista december. Men för vissa företag kan det finnas fördelar med att ha ett annat räkenskapsår, i den här artikeln tar vi upp saker som kan vara värda att tänka på när du väljer räkenskapsår för ditt aktiebolag.

Förlängt och förkortat räkenskapsår

Det första räkenskapsåret startar i samband med att Bolagsverket registrerar ditt företag, därför blir det första året blir ofta något av ett undantagsfall. Om du startar ditt företag i september och vill att ditt framtida räkenskapsår ska sammanfalla med kalenderåret har du två olika alternativ:

Förkortat räkenskapsår
Du kan välja att förkorta ditt räkenskapsår så att det omfattar bokföringen under perioden augusti till december. Nästa räkenskapsår kommer då att starta 1:a januari. Det finns inget minimikrav på hur kort ditt första räkenskapsår kan vara.

Förlängt räkenskapsår
Du kan också välja att förlänga ditt räkenskapsår så att det omfattar augusti till december nästkommande år. Om din företagsstart inte genererar särskilt många affärshändelser kan det vara lika bra att skjuta på årsredovisningen till nästa år, på så sätt kan du spara en kostnad på att slippa ta in hjälp från redovisningskonsult. Ett förlängt räkenskapsår får vara max 18 månader långt.

Samma princip gäller även när ditt företag är igång och du väljer att byta räkenskapsår.

Brutet räkenskapsår

Ett räkenskapsår som inte följer kalenderåret kallas för brutet räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår måste alltid börja med den första dagen i en månad och sluta med den sista dagen i föregående månad ett år senare, exempelvis 1 juli till 30 juni. Med andra ord ska perioden omfatta exakt ett år.

Det är vanligt att ha ett räkenskapsår som sammanfaller med kalenderåret, men tänk till en extra gång innan du tar ett slentrianmässigt besult! Som egenföretagare har du förmodligen mycket att stå i inför en välförtjänt julledighet, både yrkesmässigt och privat. Att sitta med bokföringen i samma veva kan bli stressigt.

Med ett brutet räkenskapsår kan du se till att ditt bokslut inträffar under en lugnare period i ditt företag. Eftersom mångas räkenskapsår slutar i december är det högt tryck på revisorer och redovisningskonsulter, det går därför i regel att få hjälp betydligt snabbare om du har ett brutet räkenskapsår.

Tillstånd krävs för att byta till brutet räkenskapsår

När du precis har startat ditt företag får du välja vilket räkenskapsår du vill. Om du däremot vill byta till ett brutet räkenskapsår från att ha haft ett kalenderår eller ett annat brutet räkenskapsår, krävs det lite mer arbete.

Till att börja med ska det beslutas på bolagsstämman[styrelse i enmansbolag] att ändra räkenskapsår och därefter behöver du söka tillstånd från Skatteverket. Om tillståndet beviljas ska du registrera ditt nya räkenskapsår till Bolagsverket. För att få tillstånd från Skatteverket krävs det goda skäl, exempelvis företagsekonomiska anledningar.

Att byta till vanligt räkenskapsår från att ha haft ett brutet är desto enklare. Du behöver inget tillstånd utan behöver bara ett beslut på bolagsstämman att ändra räkenskapsår och sedan registrera det nya räkenskapsåret på hos Bolagsverket. Att byta räkenskapsår kostar 800 kronor digitalt och 1000 kronor via blankett.

Säsongsbetonad verksamhet

Säsongsbetonade verksamheter är en kategori av företag som gynnas av att ha brutet räkenskapsår. En skidanläggning till exempel har högsäsongen kring årsskiftet, det är mer rimligt att summera hela vintersäsongen i ett räkenskapsår istället för att dela upp den på två år. När det är fullt upp med besökare under högsäsongen är det skönare att fokusera på det dagliga operativa arbetet än att summera årets bokföring. Att göra sin årsredovisning när det är lågsäsong är att föredra!

Om ditt företag har mycket varor till försäljning underlättar det inventeringen att sluta räkenskapsåret under lågsäsongen. Dessutom slipper du göra ett omfattande arbete att periodisera kostnader och intäkter som sker kring årsskiftet.

Privata angelägenheter

Om du till exempelvis har en tradition att alltid spendera december och julen i ditt semesterhus i Spanien kan det vara skönt att slippa spendera tid med bokföringen under din lediga tid.

Att ändra från kalendermässigt räkenskapsår till brutet av den här anledningen hade inte blivit godkänt av Skatteverket. Men eftersom du inte behöver tillstånd för att ha brutet räkenskapsår när du startar företag kan det vara bra att tänka i de här banorna från början.

Inkomstdeklaration

En annan faktor att överväga när du väljer räkenskapsår är när på året du behöver skicka in företagets inkomstdeklaration. Beroende på hur du sköter ditt företags bokföring kan inkomstdeklarationen ta mer eller mindre tid och energi. I tabellen ser du när inkomstdeklarationen ska lämnas in beroende på räkenskapsår.

Källa: Skatteverket

Kanske vill du undvika att skicka in deklarationen mitt under sommarledigheten, då kan du undvika ett räkenskapsår som slutar mellan september och december.

Med det sagt så finns det många olika omständigheter som påverkar ditt val av räkenskapsår, vilka de viktigaste har tagits upp i artikeln. Gör ett strategiskt val som passar just ditt företag och dig som privatperson!