Regeringens budget för 2026 - vi går igenom hur höstbudgeten påverkar företagare
Regeringen har nu presenterat sin budget för 2026. På förhand har mycket fokus legat på att hushållen ska få mer pengar i plånboken, även bidragstak och matmoms har diskuterats flitigt i medierna de senaste veckorna. Men vilka förslag har regeringen lagt fram, och vilka satsningar görs för företagandet i landet? Vi har sammanfattat de viktigaste lagförslagen för dig som företagare!
Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension samt sjuk- och aktivitetsersättning
Några av regeringens största slagord i samband med budgeten är att det ska löna sig att arbeta. Det innebär dels att det inte ska vara lika enkelt att försörja sig på bidrag, och dels ge skattelättnader till de som har ett arbete.
Det förstärkta jobbskatteavdraget gör att lönetagare får mer pengar i plånboken varje månad. Även pensionärer får motsvarande skattelättnad genom ett större förhöjt grundavdrag. Samtidigt vill man få bort den skattemässiga skillnad som finns mellan arbetande personer och personer som går på sjuk- eller aktivitetsersättning genom att införa en skattereduktion för den senare gruppen.
Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för ung arbetskraft - billigare att anställa
Under lågkonjunkturen har det blivit särskilt svårt för unga att få sitt första jobb, samtidigt som många små företag har hållit hårt i pengarna och varit sparsamma med att anställa. Regeringens förslag är tänkt att tackla detta problem genom att göra det mer attraktivt att anställa unga personer.
Förslaget innebär att 20,81 procent betalas i arbetsgivaravgifter (jämfört med ordinarie 31,42 procent) för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen kommer att gälla den del av lönen som är under 25 000 kronor. Regeringen föreslår att sänkningen gäller från 1 april 2026 till 30 september 2027.
För att konkretisera effekten kan vi räkna ut hur mycket en anställd kostar, både med och utan nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.
Företaget Takpojkarna AB anställer Erik som är 24 år, med en månadslön på 25 000 kr. Eftersom Erik är äldre än 22 år kan Takpojkarna AB inte nyttja de sänkta arbetsgivaravgifterna. Kostnaden för Erik blir därför 38 235 kr/mån, varav 7 855 kronor är arbetsgivaravgifter (25 000 x 0,3142).
Företaget Golvpojkarna AB anställer Filip som är 21 år, med en månadslön på 25 000 kr. Eftersom Filip är mellan 18 och 22 år kan Golvpojkarna AB nyttja de sänkta arbetsgivaravgifterna. Kostnaden för Filip blir därför 35 583 kr/mån, varav 5 203 kronor är arbetsgivaravgifter ( 25 000 x 0,2081).
Skillnaden för de två företagen blir 2 652 kronor i månaden, och utslaget över ett år kan ett företag spara 31 824 kronor.
Nya 3:12-regler - enklare att planera utdelning
Reglerna som bestämmer hur stor utdelning ett fåmansföretag kan ta ut kallas för 3:12-reglerna. De är kända för att vara komplicerade och har många snåriga undantagsfall. Redan 2022 tillsatte regeringen en expertgrupp för att se över reglerna med ambitionen att göra regelverket enklare. Under sommaren 2024 presenterades nya 3:12-regler som enligt många lyckades med sitt ändamål, att göra reglerna enklare och mindre tidskrävande. Resultatet blev bland annat ett förenklat sätt för att beräkna gränsbeloppet.
I höstbudgeten har regeringen lämnat sitt förslag på hur de nya 3:12-reglerna ska funka från och med den 1 januari.
Läs mer om de nya 3:12-reglerna.
Förändringar inom arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna
Alla företag som har anställda betalar arbetsgivaravgifter och enskilda firmor betalar in motsvarande avgift genom egenavgifterna. Arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna är uppbyggda av mindre delavgifter. Regeringen föreslår nu att delavgifterna justeras för att bättre motsvara kostnaderna som de är tänkta att täcka.
I samband med att vissa delavgifter sänks så höjs den allmänna löneavgiften (en av delavgifterna) för att väga upp för sänkningarna, vilket gör att den totala procenten blir densamma. Det är alltså inget som du kommer märka av som företagare.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Reseavdraget försvagas
Personer som gör en tidsvinst på minst två timmar per dag genom att ta bil eller moped istället för att åka kollektivt, och har längre än fem kilometer mellan sitt hem och sin arbetsplats kan göra avdrag på kostnaderna för drivmedlet. Det är dock inte möjligt att göra avdrag från första kronan, utan endast den del av kostnaderna som överstiger 11 000 kronor. Om dina kostnader är 20 000 kronor så är det alltså 9 000 kronor som du kan göra avdrag för.
I regeringens lagförslag höjer man nu beloppet från 11 000 till 15 000 kronor. Detta motiveras med att kostnaderna för resor med kollektivtrafik och det allmänna prisläget har ökat med 30 procent sedan 2017, vilket var året då nuvarande gräns på 11 000 kronor infördes. Ökningen är därmed ett sätt att justera reseavdraget till samtiden.
Förslaget om att höja beloppet för reseavdraget föreslås träda i kraft 1 januari 2026.
Skattefri laddning av fordon på arbetsplatsen blir permanent
Anställda som har elbil kan ladda via jobbets laddstolpe utan att kostnaden för elen förmånsbeskattas. Detta har gällt tillfälligt sedan 1 juli 2023, men nu föreslår regeringen att detta blir permanent.
Det finns även en del av det lagförslaget som utvidgas. När en anställd åker på tjänsteresa med sin förmånsbil så har den anställde avdragsrätt för drivmedel som han eller hon har betalat själv. Problem uppstår dock när den anställde har en hybridbil där elen har betalats av arbetsgivaren – då kan nämligen inget av drivmedlet dras av. Nya lagförslaget möjliggör att den anställde kan göra avdrag för drivmedlet, även om bilen laddades på jobbet.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Läs mer om att ladda elbil skattefritt på jobbet.
Tillfälligt sänkt moms på livsmedel
I skenet av stigande matpriser kommer regeringen nu att sänka momsen på mat från tolv till sex procent. Om allt går enligt plan kommer sänkningen leda till lägre priser i matbutikerna, vilket ger hushållen mer pengar över till annat. För att bevaka att matpriserna faktiskt sänks kommer en matpriskommission att bildas.
Sänkningen föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och gälla till och med 31 december 2027.
Sänkt energiskatt på el
Regeringen har lagt fram ett förslag om att sänka skatten till 36,0 öre per kilowattimme för 2026. De senaste åren har elskatten dragit iväg efter stora uppräkningar, reformen förväntas därför dämpa kostnaderna för både företag och hushåll.
Kritik mot budgeten
Årets höstbudget är den mest påkostade på många år och innehåller många reformer som förväntas förbättra hushållsekonomin för många. Samtidigt är det den sista budgeten som regeringen presenterar innan valåret, vilket fått många att spekulera i om det är ett sätt att locka till sig fler röster. Ett sånt exempel är sänkt matmoms, som har införts i andra länder men inte alltid genererat önskad effekt.
Oppositionen pekar också på att regeringen under sina tre år haft en låg tillväxt, med hög inflation och arbetslöshet, samtidigt som regeringen ser ut att missa alla EU:s klimatmål. Istället satsar man på att göra det bättre för de som har det bra med generella reformer, snarare än att införa mer träffsäkra reformer mot de som har det tuffast.
Du kanske också är intresserad av
Kom igång med Bokio idag!
Med företagskonto och automatiserad bokföring samlat blir allt enklare, tryggare och billigare. Kom igång direkt, du binder dig inte till något.
Skapa konto Se våra priser