Semesterlön, semesterersättning och semestertillägg

Semesterlön, semesterersättning och semestertillägg

Personalstyrkan på kontoren runt om i landet är decimerad och samtidigt är badplatserna och glasscaféerna översvämmade. Vi befinner oss mitt i en rådande semesterperiod. Samtidigt är det många som undrar hur semestertillägg, semesterår och liknande koncept fungerar. I det här artikeln reder vi ut alla oklarheter!

Semesterlagen

Semesterlagen är den lag som reglerar en arbetstagares villkor för semester. I Sverige är det lagstadgat att få åtminstone 25 semesterdagar per år, förutsatt att du har jobbat heltid under ett intjänandeår. Beroende på kollektivavtal och överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan du få mer än 25 dagar betald semester.

Semesterår och intjänandeår

För att kunna få en betald semester behöver man först tjäna in dina semesterdagar. Detta gör man under intjänandeåret, som är perioden innan semesteråret. Semesteråret å sin sida är det året som man kan ta ut en betald semester. Med andra året föregås alltid semesteråret med intjänandeåret. Semesteråret startar 1 april och slutar 31 mars nästkommande år.

Med andra ord behöver man först att ha jobbat ihop dina semesterdagar inför kommande år. Semesteråret och intjänandeåret pågår parallellt:

  • Semesterår 1 är intjänandeår för semesterår 2
    Det första anställningsåret är samma som semesterår 1, man har rätt till semester, men inte betald semester, eftersom man inte har något intjänandeår i ryggen.
  • Semesterår 2 är intjänandeår för semesterår 3
    Om anställningen startade 1 januari har man hunnit jobba i tre månader när semesterår 2 inleds 1 april. Under den här tiden har du tjänat ihop sex betalda semesterdagar, resten av semestern är obetald.
  • Semesterår 3 är intjänandeår för semesterår 4
    Eftersom du har jobbat hela semesterår 2 (1 april till 31 mars) har du nu tjänat in 25 dagars betald semester till semesterår 3.

Semesterlön och semestertillägg

Precis som ordet antyder är semesterlön den lön du får ut när du har betald semester. Hur din semesterlön ser ut beror på vad för typ av anställning du har. Om du har en fast lön varje vecka eller månad räknas semesterlönen ut enligt sammalöneregeln.

Sammalöneregeln

Sammalöneregeln innebär att du betalar ut:

  • Samma lön som den anställda har vid tillfället för semestern (inklusive fasta lönetillägg)
  • Ett semestertillägg på 0,43 procent av den anställdes månadslön om hen får månadslön
  • Ett semestertillägg på 1,82 procent av den anställdas veckolön om hen får veckolön

Procentregeln

Procentregeln gäller som undantag för en anställd som:

  • Inte har vecko- eller månadslön.
  • Har en lön som består av rörliga lönedelar (jourersättning, bonus, ob-tillägg, provision etc.) till tio procent eller mer.
  • Har en sysselsättningsgrad som har förändrats eller varierat det senaste året. 

Om en anställd uppfyller något av ovanstående kriterier baseras semesterlön på den lön som hen har tjänat under intjänandeåret. Enligt procentregeln är lönen tolv procent av (brutto)lönen under intjänandeåret, förutsatt att hen har 25 dagar semester. Om den anställda har mer än 25 semesterdagar lägger du på 0,48 procent per extra semesterdag.

Semestergrundande frånvaro

Det finns vissa orsaker som gör att en anställd inte kan arbeta under intjänandeåret, men fortfarande kan tjäna in semesterdagar. De vanligaste orsakerna för semestergrundande frånvaro är:

  • Sjukdom
    De första 180 sjukdagarna på ett intjänandeår är semesterlönegrundande.
  • Arbetsskada
    Hela frånvaron som har orsakats av arbetsskada är semesterlönegrundande.
  • Vård av barn
    120 dagar per år är semesterlönegrundande, ensamstående föräldrar har 180 dagar om barnet är under tolv år gammalt.

För en mer omfattande lista, besök Unionens hemsida.

Semesterersättning

När en anställd säger upp sig är det vanligt att det finns kvar innevarande semesterdagar på lönekontot. Dessa ska kompenseras för genom semesterersättning. Semesterersättning betalas ut för sparade semesterdagar från tidigare semesterår, de dagar som inte har tagits ut för innevarande år och de degar som har tjänats in inför nästa semesterår.

Om du har en person som är anställd under en begränsad tidsperiod betalar du ut semesterersättning varje månad i samband med lönen. Semesterersättning i detta fallet ligger på tolv procent av månadslönen.

Är du sugen på att kunna bestämma över din egen semester helt och hållet? Lås vår guide om hur du startar eget företag.

Sammanfallande semesterår

Det är vanligast att man behöver jobba in sina semesterdagar under intjänandeåret – men när ett företag har sammanfallande semesterår får man istället alla sina semesterdagar samma dag som semesteråret startar.

Den anställda behöver sedan arbeta in alla dina semesterdagar under året, man kan se det som att företaget ger den anställda semesterdagarna i förskott. Om en anställning börjar i mitten av semesteråret tillgodoräknas så många semesterdagar som är kvar av semesteråret.

Baksidan med sammanfallande semesterår är att det finns stor risk för den anställda att bli återbetalningsskyldig ifall hen säger upp sig innan hen har tjänat ihop sina semesterdagar.

Förskottssemester

I vissa fall kan en arbetstagare och arbetsgivare komma överens om förskottssemester. Det innebär att den anställda får betalt på sin semester trots att hen inte har jobbat in några semesterdagar under intjänandeåret. Förskottssemester gäller alltså bara nyanställda. Om den anställda skulle komma att säga upp sig inom fem år är hen återbetalningsskyldig på beloppet som betalades ut under förskottssemestern.

Om anställning varar längre än fem år skrivs skulden av automatiskt. Om den anställda däremot slutar på arbetsplatsen på grund av sjukdom eller blir uppsagd har arbetsgivaren ingen rätt till att få tillbaka skulden.

Hur många semesterdagar får man spara?

För att kunna spara semesterdagar behöver man ha tjänat in mer än 20 semesterdagar. Med andra ord kan man spara max fem semesterdagar per år om man har rätt 25 semesterdagar. Om arbetsplatsen erbjuder mer än 25 semesterdagar per år är det upp till arbetsgivaren och arbetstagaren att avtala om det går att spara de extra semesterdagarna eller inte.

Sparade semesterdagar måste användas inom fem år från att de sparas. Samma semesterår som man tar ut sparad semester går det inte att spara nya dagar. Sparad semester är avsedd att vara just semester – man har ingen rätt att begära att semesterdagarna ska omvandlas till pengar.